Vad är ekonomisk psykologi?
Namnet på denna domän, www.ekonomiskpsykologi.se, kommer från det vetenskapliga området ekonomisk psykologi.
Enkelt uttryckt handlar denna disciplin om hur individer tänker och beter sig i ekonomiska sammanhang. Det är, med andra ord, en vetenskap som studerar hur och varför vi fattar beslut om köp, konsumtion, sparande och finansiering. En mer formell definition av ekonomisk psykologi är att det är en vetenskap inriktad på att, med hjälp av psykologiska teorier och metoder, förklara och förutsäga ekonomiska beteenden tillika deras underliggande mekanismer, som exempelvis informationsbearbetning, arbetsmotivation, emotioner, attityder, värderingar och förväntningar (se [4] och [9]).
Några nedslag i ursprunget
Rötterna till ekonomisk psykologi kan spåras till 1700-talet och till den skotske ekonomen tillika filosofen Adam Smith. I sin bok The Theory of Moral Sentiments från 1759 diskuterade han varför ömsesidighet, samarbete och förståelse för andras motiv och känslor är avgörande i både sociala relationer och affärsliv (se [2]). Smith använde aldrig uttryckligen begreppet ekonomisk psykologi, men lade grunden för att förstå ekonomi som något djupt mänskligt.
Själva begreppet ekonomisk psykologi introducerades först omkring 150 år senare av den franske socialpsykologen Gabriel Tarde (se [4]). I publikationen La psychologie économique från 1902 redogjorde Tarde för sina teser om ekonomins psykologiska förutsättningar, såsom att värde är subjektivt och inte kan skattas objektivt, att beteende drivs av subjektiva begär och övertygelser som i sin tur påverkar innovation och imitation, samt att samspel mellan individer ger upphov till ekonomi (se [1]). Emellertid har Tardes arbete haft relativt begränsat vetenskapligt genomslag.
Adam Smith
Herbert Simon
Viktiga förgrundsgestalter
En förgrundsgestalt för den moderna ekonomisk psykologins framväxt är den ungersk-amerikanske psykologen George Katona. Under 1940- och 1950-talen visade han att människors förväntningar på framtiden kan förutsäga den ekonomiska utvecklingen i ett land (se [4]). Han antog att människors planerade köpintentioner av varor och tjänster, som fångades upp genom enkätundersökningar, avspeglade deras framtidsutsikter gällande den egna ekonomin och landets ekonomi. Hans resultat har dagens makroekonomiska prognoser tagit fasta på. Exempelvis bygger Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer på svenska hushålls och företags uppfattningar om det ekonomiska läget i dag och i framtiden.
En annan inflytelserik förgrundsgestalt är den amerikanske forskaren Herbert Simon. Förutom viktiga bidrag till ekonomisk psykologi och nationalekonomi, har hans forskargärning även gjort avtryck på flera andra discipliner, såsom artificiell intelligens, datavetenskap, kognitiv psykologi och statsvetenskap. Simon visade att människor sällan fattar beslut genom att noggrant väga alla tänkbara alternativ mot varandra för att sedan hitta det optimalt bästa möjliga utfallet. I stället fattas beslut genom att välja det alternativ som ger ett tillfredsställande utfall. Dessa resultat strider mot antagandet om fullt rationella beslutsfattare inom klassisk ekonomisk teori (se [5]). Simons idéer sammanfattas i begreppet begränsad rationalitet. Begreppet innebär att beslut baseras på så att säga förenklade beslutsprocesser, eftersom (1) individer har begränsade kognitiva förmågor (avseende bland annat minne, uppmärksamhet och beräkningskapacitet), (2) beslutsuppgifter oftast är förknippade med ofullständig och mångtydig information samt (3) det är sällan möjligt att avsätta obegränsad tid och oändliga resurser (se [6]). År 1978 tilldelades Simon Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Relationen till beteendeekonomi
Ekonomisk psykologi förväxlas ofta med beteendeekonomi (på engelska behavioral economics). Det är förståeligt då de båda disciplinerna har mycket gemensamt. Båda är empiriska till sin natur med innebörden att de studerar ekonomiska beslut och beteenden genom använda data insamlade via kvantitativa metoder och analyserade genom statistiska metoder. Vidare delar disciplinerna ett gemensamt vetenskapligt arv, exempelvis genom Adam Smiths idéer och Herbert Simons forskargärning.
Emellertid finns det grundläggande skillnader mellan disciplinerna. En sådan rör den teoretiska utgångspunkten. Ekonomisk psykologi är teoretiskt allsidig i och med dess tillämpning av ett brett spektrum av psykologiska teorier för att förklara hur individer resonerar och agerar i ekonomiska sammanhang (se [4]). Beteendeekonomi utgår däremot huvudsakligen från en enda teoribildning, som växte fram under 1970- och 1980-talen, främst genom forskningsrön av psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman samt ekonomen Richard Thaler (se [3], [4] och [7]). Grundantagandet är att människor påverkas av tankemässiga begränsningar (det vill säga kognitiva bias) som medför att de systematiskt tillämpar enkla bedömningsstrategier med påföljden att de fattar beslut och utför handlingar, som avviker från vad som anses vara rationellt enligt klassisk nationalekonomisk teori (se [3] och [7]). Under de senaste decennierna har teoribildningen fått stor spridning genom populärvetenskapliga böcker och medier. Dess popularitet kan förklaras med att Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tilldelades Kahneman år 2002 och Thaler år 2017. Tyvärr har den vetenskapliga kritiken mot teoribildningen fått mindre uppmärksamhet (se [2]).
AI genererad bild.
En annan skillnad mellan disciplinerna rör deras undersökningsmetoder. Inom ekonomisk psykologi används såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, det vill säga enkätundersökningar, och experiment respektive intervjuer och fallstudier. Forskare inom beteendeekonomi använder däremot främst experiment, transaktionsdata och offentlig statistik. Dessa metoder måste uppfylla två villkor, som inte nödvändigtvis gäller för forskning inom ekonomisk psykologi (se [3]). Det ena villkoret är att insamlad data ska baseras på ekonomiska situationer där individer har tydliga ekonomiska incitament för att prestera. Det andra är att deltagare i experiment inte får vilseledas, exempelvis om studiens syfte eller den utdelade feedback, då detta antas underminera förtroendet för forskning och försvåra rekrytering av deltagare till framtida experiment.
Referenser
[1] Ajdukovic, I., Max, S., Perchot, R., & Spiegelman, E. (2018). The Economic Psychology of Gabriel Tarde: Something new for behavioral economics? Journal of Behavioral Economics for Policy, 2(1), 5-11.
[2] Gigerenzer, G. (2005). I think, therefore I err. Social Research, 72(1), 1-24.
[3] Kahneman, D., Slovic, P., & Tversky, A. (1982). Judgment under uncertainty: Heuristics and biases. New York: Cambridge Press.
[4] Raynard, R. (2018). Economic Psychology. Chichester, Storbritannien: BPS Wiley.
[5] Simon, H. A. (1947/1997). Administrative behavior: A study of decision-making processes in administrative organizations. New York: Free Press.
[6] Simon, H. A. (1986a). Rationality in psychology and economics. Journal of Business, 59(4), 209-224.
[7] Thaler, R. (2015). Misbehaving: The making of behavioral economics. New York: WW Norton & Company.
[8] Wärneryd, K.-E. (1988). Economic psychology as a field of study. In W. F. Van Raaij, G. M. Van Veldhoven & K. E. Wärneryd (Eds.), Handbook of economic psychology (s. 3-41). Dordrecht, The Netherlands: Kluwer Academics Publishers.